Remissen har kommit fram

Bättra dag idag! Tänk vad humöret kan svänga, som en enda stor berg och dalbana? Vissa dagar är superbra och man tänker framåt och är glad. Andra dagar känns bara skit och jag känner ingen lust till någonting. 

Fått kallelse till en privat klinik i början av juni vilket känns superskönt! Har inte behövt ringa och kolla lägt en enda gång - kors i taket! Jag hoppas läkaren där är lika trevlig som läkaren som skrev remissen dit sade att hon var. Sist när jag gjorde missfallsutredning fick jag ingen hjälp alls utan bara ett "kom tillbaka när du fått ett till missfall", tack för den liksom... Så henne vill jag inte tillbaka till! Hoppas på trevligare och mer förstående läkare som kan hjälpa mig med mediciner och kontroller, men vi får se.



Vandrande kyrkogård

Känns så tröttlöst ibland. Många gånger ångrar jag att jag gav mig ut på den här snåriga stigen. Vi hade det så bra, var så lyckliga. Och nu så ledsna. Inte alltid, men ofta. Tänker, drömmer och känner alldeles för mycket för mitt eget bästa. Trött på att känna mig misslyckad. Trött att vara en mänsklig vandrande kyrkogård. Tänk om jag aldrig blir mamma?